Idag kommer det bli en väldigt jobbig dag. Det är begravning för Wiktor : (
Jag tror att det kommer bli jätte fint, dom har bestämt att vara ute vid Svansjön i Svanskog.
Det är som är jobbigast är ju att se familjen ledsna.. Men idag får man vara ledsen.
Henrik kommer hem när han har lunch så stannar han hemma med Mira, jag orkar inte ta med henne.


Lina & Patrik kommer vara i Svanskog under dagen eftersom Lina har hand om maten! Men dom skulle allt komma ut under cermonin, så jag åker upp med Pappa.
Urschh, känns som det kommer bli jätte jobbigt..
Jag drömde inatt om när vi bodde ute på Kasenberg allihoppa och var små. Vi var i Nytomts hus och vi gick runt i huset och mindes alla saker i detalj, hur det såg ut, tavlor på väggarna, leksaker, biljardbord, Jannes "delar-till-motorcykeln" nere i källarn, på framsidag på verandan, när vi hoppade ner på gräsmattan över rabatten, mimade spice girls, käkade ärtebockar, åkte linbana, drog i Hampus, lekte i lekerstugan, snurade i fotöljerna inne i finrummet m.m Allt detta drömde jag om.. Sjukt hur man minns i drömmar, det kändes precis som det var på riktigt.

Vi har haft världens bästa uppväxt & framför allt en jätte bra kompisskara med alla i samma åldrar.
Man saknar friheten att vara barn, tänk om man kunde gå tillbaka så många år och leva en liten tid som barn. Inga bekymmer, ingen jobbig tid, allt var helt underbart..
Framför allt skulle Wiktor finnas hos oss just nu, han skulle vara nere i källaren och spela biljard, åka skateboard ner för backen, slå rundslag på brännbollen, rädda oss på bollen i burken, göra hyss med Patrik & Niklas, ha en liten slinga hår i nacken som var "så inne". Ni flyttade in till stan men jag & Lina var lika mycket hos er för det, minnet av Wiktor då är mest att han är fruktansvärt irriterad på Johanna & Josefin som är små skit ungar som bara tjatar, gnäller och skriker. Hahah,
Tänk vad mycket man har gått igenom tillsammans utan att man tänker på det.



Bild